Att räkna på fukt
För att kunna göra fuktberäkningar fordras i huvudsak fyra delar:
1. Två materialegenskaper för aktuella material (båda är normalt starkt fuktberoende!)
- Sorptionskurvan, dvs. sambandet mellan fuktinnehåll och fukttillstånd w(RF)
- Fukttransportkoefficienten δ eller fuktmotståndet Z
2. Klimatförhållandena (dvs. ”randvillkor”) kring materialet, materialkombinationen eller byggnadsdelen. Sådana kan erhållas från meteorologiska data, t ex från programmet ”Klimatdata”, www.fuktcentrum.se, uppgifter om verksamheten i byggnaden, uppgifter om förhållandena under byggtiden etc.
3. Initiella fuktförhållanden hos aktuella material, dvs fuktinnehåll eller fukttillstånd då beräkningen startar.
4. Beräkningsverktyg, beroende på vilken typ av beräkning som skall göras.
- Stationär beräkning, dvs fuktfördelning efter lång tid då materialet eller konstruktionen står i fuktjämvikt med omgivande förhållanden och fuktflödet genom materialen är konstant. För en sådan beräkning krväs bar uppgifter enligt 1b och 2 ovan, men inte 1a eller 3.
- Icke-stationär beräkning, dvs beräkning av hur fuktförhållandena ändras med tiden eller hur lång tid det tar att nå vissa fukttillstånd. För detta krävs samtliga uppgifter 1-3 ovan.
I sina enklaste former åskådliggörs beräkningsverktyg för stationära respektive icke-stationära beräkningar i nedanstående figurer, se också ”Byggvägledning 9 Fukt”.
Enkel metod (till vänster) för beräkning av det stationära fukttillståndet mellan två material A och B. Ett enkelt sätt (till höger) att beräkna det icke-stationära fukttillståndet i ett material C som är omgivet av två material A och B.
Nyligen publicerades en stor samling länkar till materialegenskaper för fuktberäkningar, se nedanstående länk:
Hjälpmedel för fuktberäkningar finns under fliken Beräkningsverktyg och hjälpmedel.
